Godmorgon kära ni♥

Nu är det dags för ett av mina famous "Tilda-släpper-ut-sina-inre-tankar-och-reflektioner-inlägg". Tjoho tänker ni då! Nej men seriöst, här sitter jag en tisdagsförmiddag för mig själv och scrollar igenom Instagram flödet. Plötsligt slår det mig - vilken tillgjord, ytlig och förskönad värld vi lever i! Jag ska absolut inte säga någonting, för bara jag tittar igenom min egna blogg, eller mitt egna Instagram konto, inser jag att jag är precis likadan. Jag väljer bilder utifrån vad jag tror alla andra kommer tycka om, och avstår allt för ofta från att publicera sådant som jag själv egentligen gillar. Jag skriver om mina perfekta ögonblick i livet, trots att antalet imperfekta ögonblick utan tvekan är fler. Till och med de imperfekta ögonblick jag skriver om, väljer jag att försköna. Vet inte om det är för min skull eller för er skull, to be honest... 

 

Men det jag försöker komma fram till här är inte att alla numera ska börja skriva om allt trist och negativt som pågår i livet. Tänk vad deprimerande livet hade varit då! Jag syftar snarare på problemet som uppstår när vi alltid försöker få allting att framstå som perfekt på sociala medier, genom att redigera bilder på oss själva såpass mycket att vi inte längre ser ut som oss själva, eller att skriva om saker som får andra att tro att det tillhör vardagen när det egentligen bara är ett euforiskt ögonblick som händer allt för sällan. Vi är dom som formar idealen i samhället. Vi är dom som sätter den ångestladdade pressen på varandra att vara bättre, snyggare, gladare. Tänk vad skönt det hade varit att slippa sitta nervös inför varje bild som ska publiceras? Att slippa sitta och redigera bilderna i minsta detalj för att inte visa på några brister? Att få skriva "idag är en dålig dag och jag mår skit" på bloggen utan att konstant sträva efter att ge intryck om ett perfekt liv. 

 

Vi är mänskliga. Tack och lov för det! Vi har brister, vi gör misstag och livet är inte perfekt. Det är så oehört viktigt att sluta jämföra sig med alla andra... Det blir en ond cirkel: nästa person kommer att kämpa ännu hårdare för att verka bättre, och nästa därpå ännu hårdare. Till slut spricker det! Sedan är det klart att det är otroligt mycket lättare sagt än gjort. Jag jämför mig alldeles för mycket med andra tjejer som jag får se inspirerande bilder på eller får läsa imponerande historier om. Lösningen på det problemet önskar jag verkligen att jag hade. Men det har jag inte; det har ingen verkar det som. Vi får bara göra allt i vår makt för att försöka fortsätta vara oss själva och sluta filtrera bort allt som inte tillhör idealen. 

 

Glöm inte att ni är fantaaaastiska precis som ni är (klyschigt men SANT).